18 Mar 2010
I tisdags och onsdags har jag haft möten med utrikesutskottet och idag med underutskottet för säkerhet och försvar. På mötena har vi bland annat röstat om att Ukraina bör beviljas makroekonomiskt stöd samt om en EU-strategi för Latinamerika. I utrikesutskottet har vi också diskuterat EU och Moldaviens associeringsavtal med kommissionen samt ett betänkande om Medelhavsunionen.
Idag har jag också träffat ett antal delegater från Serbien i Jan Hjalmarssonstiftelsens regi och haft skuggmöte med rapportören och skuggrapportörerna från de andra politiska grupperna om rapporten på en EU-strategi om Södra Kaukasus, en region som är mycket viktig ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det var ett mycket givande möte och jag fick igenom mycket av det jag ville. Det jag framförallt ville betona på mötet är att EU måste ta ett större ansvar i regionen och hjälpa Georgien, Armenien och Azerbaijan att närma sig EU.
10 Mar 2010
Arktis är ett unikt område som på grund av issmältningen och de nya möjligheterna som det innebär allt oftare hamnar i fokus för debatten. Och det är bra, för vi bör diskutera mer, inte bara vad issmältningen betyder för möjligheterna att utnyttja resurser som plötsligt finns tillgängliga, utan också vilket ansvar detta medför och hur vi på bästa sättet kan bevara Arktis och bedöma framtida konsekvenser av vår närvaro och verksamhet i detta känsliga naturområde.
Innan vi utformar EU:s gemensamma politik gentemot Arktis bör vi dock ägna mer tid åt bedömning av den nuvarande situationen i det artiska ekosystemet. Utan det, blir det svårt att tillsätta de adekvata åtgärderna. Att tro att man bara kommer att låta alla resurser ligga kvar där de är, är enligt min uppfattning, naivt och orealistiskt. Istället bör vi ägna oss åt att se till att resursutvinning, transport, turism och annan näring genomförs på det optimala sättet så att naturen skyddas och bevaras. Detta bör, naturligtvis, ske i samråd och samarbete med lokalbefolkningen och utifrån det faktiska situationen och omständigheterna som råder där.
Kommissionens rapport om Arktis är ett bra första steg mot en sammanhållen Arktispolitik. Sverige har redan under vårt EU-ordförandeskap stött kommissionens beslut att söka permanent observatörsstatus i Arktiska rådet. Jag anser dock att både kommissionens rapport och debatten hittills har koncentrerat sig för mycket på vatten- och för lite på landsområdena. Vissa länder, som Sverige och Finland, till exempel, har omfattande rennäring, gruvbrytning och jord- och skogsbruk i Arktis landsområden, vilket måste beaktas mer.
En annan dimension av debatten som vi inte nämner lika ofta, men som vi inte nog kan betona, är också EU:s strategiska mål och de geostrategiska intressen i Arktis och vad de nya omständigheterna i denna region kan få för konsekvenser för internationell stabilitet. Vissa EU-medlemsstater ligger inom Arktisområdet. De övriga utgör EU:s omedelbara grannskap i norr. De gemensamma strategiska målen borde därför inte vara svårt att utforma, och få ett brett stöd för, bland alla EU:s medlemsstater.
Med den ökade konkurrensen mellan de olika länderna och en del olösta konflikter, som till exempel den mellan Norge och Ryssland, mellan USA och Ryssland och USA och Kanada, har EU all intresse att arbeta för att Arktis inte förvandlas till ett säkerhetspolitiskt spänningområde.
27 Jan 2010
I dag har EU:s Höge representanten för Bosnien och Hercegovina, Valentin Inzko besökt Europaparlamentet för första gången sedan han i mars förra året tillträtt posten efter den slovakiske Miroslav Lajcak.
Den politiska situationen i Bosnien bedöms av både Inzko och andra representanter av det internationella samfundet som komplicerat. Säkerhetssituationen däremot bedöms som fortfarande stabil.
Inzko diskuterade sitt nuvarande och framtida uppdrag i landet tillsammans med oss i arbetsgruppen för Västra Balkan bakom stängda dörrar. En del av detta som sagts kan jag ändå återge. Diskussionen handlade mest om framtiden av OHR (Office of the High Representative), hur och när man bör stänga OHR och huruvida man skulle dela på OHR-uppdraget, som representerar hela det internationella samfundet från uppdraget av EU SR, som är EU:s ansvar. Idag förkroppsligas båda dessa uppdrag av en och samma person, d v s Inzko. För att OHR skulle stängas finns det dock vissa krav och förutsättningar (det som de som mer detaljerat sysslar med frågan kallar 5+2) som fortfarande inte är uppfyllda.
Att EU:s utrikesministrar ger sitt samlade stöd till Inzko, att man uppmärksammar landet på nästan alla utrikesministersmöten, att man har beslutat att behålla den militära närvaron i Bosnien och att man ständigt skickar starka signaler till Republika Srpskas premiärminister Milorad Dodik om att man inte kommer att tolerera något annat än ett enat Bosnien vittnar om att EU för första gången på länge har börjat tala med en röst i Bosnien-frågan. Det är bra, enligt min uppfattning, inte mins för att Bosnien nu går in i ett valår och den politiska klimatet kommer med all säkerhet att hetsas upp.
En annan avgörande fråga är, anser jag, att EU bör enat och starkt stödja landets ambitioner att så fort som möjligt bli en NATO- och EU-medlem. NATO- medlemskapet ligger då betydligt närmare i tiden och vi bör assistera Bosnien så mycket som möjligt för att de resterande kraven uppfylls snabbt. I denna kontext bör man också nämna även visa-liberaliseringen. Det används nu samlade krafter från både EU:s och Bosniens håll för att övervinna de få hinder som är kvar för att visumkravet skall tas bort redan i början av juli. En delegation från Europaparlamentet kommer i mitten av februari att besöka Bosnien och då finns det kanske mer skäl till att återkomma till dessa frågor.
20 Jan 2010
Resultatet av första valomgången står nu klart. Eftersom ingen kandidat fick över 50 procent i den första valomgången den 17 januari blir det en andra omgång 7 februari med deltagande av de två kandidater som får flest röster i första valomgången. Valet står därför mellan Viktor Janukovitj som fick 35.33% av rösterna, och Julia Timoshenko, som fick 25.04%. Viktor Janukovitj är tvåfaldig premiärminister, förlorande presidentkandidat för fem år sedan och ledare för landets största parti. Julia Timoshenko, också hon premiärminister två gånger om, är bas för det största regeringspartiet och den forna Sovjetunionens mest framträdande kvinnliga politiker.
Skillnaden mellan kandidaterna blev mindre än vad många opinionssiffror visat inför valet, där Janukovitjs övertag ibland varit närmare 20 procent. Nu kan Tihipko, liksom valets fyra Arsenij Jatsenjuk (7 procent) få en avgörande roll. Den av Janukovitj eller Timosjenko som kan få ett öppet stöd av någon av dessa, mer reformvänliga politiker, har en mycket god chans att bli Ukrainas nye president. Det mest sannolika är att Timoshenko kunna räkna in merparten av de röster som lades på andra kandidater i söndags vilket bäddar för en oviss och jämn kamp.
Ukraina är ett land som präglas av interna politiska konflikter. Även den sittande presidenten Viktor Jusjenko ställde upp för omval men hade inte en chans. Stödet för honom har sjunkit stadigt sedan den orangea revolutionen och i valet fick han bara 5.45% av rösterna. Julia Timoshenko har som premiärminister efter att först ha stöttat president Jusjenko hamnat i en bitter fight där de båda gjort allt för att motarbeta varandra. Genom den komplicerade maktdelningen som finns mellan presidenten och premiärministern har beslutsfattandet i landet blivit mycket invecklat. Hur valet i Ukraina än slutar hoppas jag att det kan vara en milstolpe i att få slut på dessa tärande konflikter och den korruption som följer i deras fotspår.
20 Jan 2010
Spaniens premiärminister Zapatero presenterade i dag det spanska ordförandeskapets prioriteringar i plenum i Strassburg. Jag måste erkänna att jag var besviken. De mest använda orden i hans tal var: “vi måste”. Men sen kom inga förklaringar på hur dessa måsten skall genomföras. Han sa att EU måste satsa på det ekonomiska planet, att vi måste satsa på forskning, att vi måste skapa en digital inre marknad (vad det nu än betyder) och att den gemensamma jordbrukspolitiken är avgörande.
Hans mål på det utrikiska planet var gemensam säkerhet, öppning för handel, utvecklingsbistånd och granskapspolitiken. Men när han sedan skulle förklara hur detta skall uppnås, blev det tomt igen. För granskapspolitiken sa han till exempel att: “vi måste fastsälla fasta mål för granskapspolitiken, för granskapspolitiken är jätte viktig.” Sedan var det inget mer. Om social hållbarhet som han också påstod var en viktig prioritering sa han: “För social hållbarhet föreslår jag att vi skapar en bred socialpakt mellan arbetsgivare och arbetstagare.” Men vad det egentligen innebär och hur han tänkte genomföra det förblev ett mysterium.
Sammanfattande var det en mycket, mycket tunn presentation. Det blir spännande att se vad de konkreta resultaten kommer att bli. Min gissning är att det kommer att handla ganska mycket om Spaniens traditionella intressen: relationer med Latinamerika, fiske och flyktingar och Zapateros egna intresse som att mjuka upp relationer med diktaturen på Kuba.
12 Jan 2010
Igår stod det klart att Kroatiens nye president blir oppositionens kandidat, socialdemokraten Ivo Josipovic. De officiella röstsiffrorna visar att juridikprofessorn och kompositören Josipovic vann med cirka 60 procent mot 40 procent för motkandidaten Milan Bandic, som är borgmästare i Zagreb. Ivo Josipovic efterträder Stipe Mesic på presidentposten, som har varit president i två mandatperioder och därför inte fick ställa upp för en tredje period.
Trots att Kroatiens nya president tillhör socialdemokraterna tycker jag att det är bra att landet har fått en EU-vänlig president. Josipovic har lovat att stödja premiärminister Jadranka Kosors kampanj för att bekämpa korruptionen i Kroatien. Jag hoppas att han även stödjer andra reformer som vidtas av premiärministern, för att kunna säkra ett EU-medlemskap för Kroatien så snart som möjligt.
12 Jan 2010
Idag har parlamentet haft en tre timmar lång utfrågning med kommissionärskandidaten Stefan Füle, ansvarig för utvidning och grannskapspolitik. Han fick många frågor om bland annat hur han ser på specifika kandidatländer, potentiella kandidatländer och famtida visioner för EU.
Jag tyckte att Füle klarade parlamentets utfrågning bra. Han hade svar på tal och framstod som kunnig och samlad. Han gjorde klart att han kommer att stå för en utvidgningsvänlig politik och att vägen till medlemskap står öppen för alla länder. Han sa även att andra kandidatländer än de vi har idag kommer att ingå i EU-integrationspolitiken under mandatperioden och att det är viktigt att vi inte sluter oss inåt. Nu när Lissabonfördraget trätt i kraft menade Füleatt vi kan gå vidare med utvidgningsprocessen. Han betonade att han gärna bjuder in nya medlemsstater men bara om de är redo, annars vinner de inget på det.
Jag frågade Füle vad han tänker göra för att öka acceptansen för utvidgningen i medlemsstaterna och för att förklara att den fortsatta utvidgningen inte bara gynnar utvecklingsländerna utan hela EU samt hur han tänker skapa opion. Han svarade att han ska stå för en mer välvillig utvidgningspolitik Genom fördjupade samarbeten och samtal mellan politikerna i Europaparlamentet, politikerna i potentiella kandidatländer samt i medlemsstaterna ska acceptansen för EU-utvidgningen ökas.
11 Jan 2010
Denna vecka har Europaparlamentet fått en riktig rivstart genom utfrågningarna av kommissionärerna. Idag har Lady Ashton, den föreslagna vice presidenten och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik utfrågats i utrikesutskottet. Jag tycker att den sammanlagda bilden är att hon var bättre än jag hade förväntat mig, men sämre än vad hon borde vara. Tillräckligt med god vilja, men för lite med bakgrundskunskap och glöd för dessa frågor. Inga konkreta prioriteringar fanns, ingen koppling mellan energifrågorna och säkerhet och inga tydliga svar på de stora utmaningarna. Den 26:e januari röstar parlamentet om den nya kommissionen i sin helhet.
Imorgon är det dags för utfrågningen av Stefan Füle, som är tilltänkt kommissionär med ansvar för utvidgningen och EU:s grannskapspolicy. Jag har fått möjlighet att ställa en fråga till honom, för att ta reda på vad jag kommer att fråga honom om, läs även morgondagens inlägg!
Om du vill veta mer om parlamentets utfrågning av kommissionärerna, gå in på http://www.europarl.europa.eu/hearings/default.htm?language=sv. Där kan du även lyssna på utfrågningarna live via webben.
08 May 2009
Inatt flög jag från Strasbourg till Stockholm för att kunna ägna hela dagen idag åt kampanjaktiviter. Jag har hunnit med både TV-, radio- och tidningsintervjuer och en debatt i riksdagen om “Arktis i ett nytt säkerhetsklimat”. Jag håller nu helt på att tappa rösten och det är bara första dagen! Men så roligt det har varit! Jag ser så framemot att fortsätta kampanja järnet nu fram till valet. Imorgon är det Moderaternas nationella valupptakt här i Stockholm så jag hoppas att se er alla på Norrmalmstorg kl 12.00.
Debatt i Göteborg, 29/4-09
Debatt i Riksdagen 8/5-09
Radiointervju, 8/5-09
TV-intervju med Canal 7, 8/5-09
08 May 2009
Under veckan har vi varit på den sista sessionen i Strasbourg för denna mandatperioden. Många viktiga frågor skulle hinnas med att behandlas som telekompaketet, mammaledighetsdirektivet, EU:s asylpolitik, djurskyddsfrågor med mera. Det känns märkligt att tänka på att det här kanske var sista gången som jag röstade i Europaparlamentet. Tiden har gått så fort och jag har fått igenom mycket av det jag ville åstadkomma när jag valdes 2004. Jag har dock mycket mer som jag vill göra! Nu är det upp till dig om jag får fortsätta.
